Seriematch #2 och FAS kan fortfarande titulera sig obesegrade.

Motståndarna var hungriga, alla tjugo.... För sällan skådad storlek på laguppställningen. Systembo Laget kunde rotera friskt bland sina kedjor. Något som märktes på plan och sett till deras matchplan. Hög press och det med tre spelare som stötte riktigt högt upp i banan. En spelstil som inte alls gav FAS samma utrymme som senast och något som gjorde att FAS tyvärr slog bort en del redan i uppspelsfasen.

Men när FAS väl kom förbi denna höga press skapades allts om oftast något farligt framåt. Flera farliga "ohhhh!-lägen" skapades där ett par skott satt precis utanför.

Första halvlek slutar mållös och det är ett FAS som ändå är relativt nöjda med sin första halvlek. Andra halvlek och Systemet fortsätter pressa högt och med mycket folk.

FAS sätter till samma medicin och pressar deras målvakt och backar när läge ges och det faller sig så väl att man snor åt sig bollen och i sekvensen efter när bollen spelats loss till Micke gör 1-0 från nära håll. Oskar med en kort till Micke som alltså är kall från nära håll.

Om pressen var hög sedan tidigare så gav ett baklängesmål Systemet anledning att pressa ännu mer. FAS spelar en bra defensiv, men kommer in i en period i mitten av andra där offensiven allt för ofta fastnar innan man nått halva planen. Till slut biter sig Systemet kvar på FAS planhalva och efter avslut från snett höger som vikarierande Svennberg i målet gör en fin räddning på, dessvärre studsar bollen ut snett vänster där deras spelare är först på plats och från nära håll kan lägga bollen förbi en utrusande Svennberg. Bortre burgaveln och matchen var utjämnad.

De sista fem av matchen gör sig uttrycket Hawaiifotboll påmint. Det svänger fram och tillbaks och sista minuten är det världsmästerskapen i att lyfta långt på chans.

Inget lag behärskar denna teknik särskilt väl och matchen slutar med delad pott, 1-1.